Skarprörsvinklar.

Nu har jag lagt jag vet inte hur många timmar på att ta reda på hur vårt takavvattningssystem egentligen bör se ut. Vi har från början diskuterat trärännor, mest för att vi faktiskt skulle kunna tillverka det själv men även eftersom vår tanke är att huset ska återställas till tiden 1850-1900 nån gång och då var det inte vanligt med galvade rännor och rör på landsbygden. Det visade sig dock ganska snabbt att vi inte kan använda trärännor vare sig vi vill eller inte eftersom vi måste leda bort vattnet från framsidan på något sätt. Som det är nu tränger det in vatten i källaren och så kan vi inte ha det. Väljer vi trärännor kan man inte ha några stuprör. Möjligtvis kan man leda ner vattnet längs en kätting eller en trästör men vanligast var att man lät rännan gå cirka en meter utanför knuten och direkt ner på marken. Det tycker vi varken är snyggt eller praktiskt. Dessutom kommer glasverandan att bli i tidig 1900-tals stil och då skulle det stämma illa med trärännor till den. Trärännor användes också oftast bara ovanför ingången på enklare hus. Vanligast på hus som vårt är inga rännor alls längs med taket men det alternativte går tyvärr inte.

De trärännor som sitter på hembygdsgårdar och liknande idag är troligen bara del i en romantisering från 70-talet. Man har tyckt att det passade med trärännor men det finns ingen egentlig antikvarisk förankring bakom.

P6190012 Träränna på hembygdsmuseet i Strömsnäsbruk.

När vi då kommit fram till att vi var tvungna att ha plåtrännor var vi helt säkra på att vi visste att vi skulle ha trattar med rak sarg överst och stuprör med skarpa vinklar istället för de böjar som är standard idag. Jag har letat och letat efter bilder på nätet och i våra tidningar och böcker för att ha som exempel men det är inte lätt att hitta.

De bilder man oftast ser visar istället en tratt som är helt konisk. Enligt Göran Gudmundssons bok Utvändig renovering var dessa vanliga från en bit in på 1900-talet men innan dess använde man dem med sarg. De med sarg är annars vanligast i samband med plåttak som har ståndfalsrännor. Dessa koniska trattar finns idag hos flera tillverkare, bland annat Plannja har dem i sitt sortiment. Vi har letat på hus vi kört förbi men det är inte ofta man ser stuprör och hängrännor av den gamla sorten och vi skulle vilja se exempel på hur det kan bli innan vi bestämde oss.

stuprör En tratt med sarg och en konisk, samt en utkastare.

Vi var oroliga att trattarna skulle se klumpiga ut på vårt torp med små takutsprång, samtidigt som vi ville att det faktiskt skulle bli rätt och inte bara bli en lösning som påminner om hur det kunde ha varit. När man ser bilder på dessa nytillverkade rännor med koniska trattar sitter tratten ofta längst ut i slutet av rännan istället för rakt ovanför knuten. Detta tyckte vi oxå såg mycket konstigt ut. Men hade det varit detta som varit korrekt så skulle vi satt dem så för ska man göra det rätt kan man inte ändra på en del detaljer för att man inte gillar dem. Jag tycker det ska vara antingen eller.

För att bli säkra så kontaktade jag Byggnadsantikvarien. Vi hade diskuterat detta snabbt när han var här och han rekommenderade då en plåtslagare här i Hässleholm. Jag har varit i kontakt med honom och han gör gärna rännor till oss. Men som sagt frågade jag först Byggnadsantikvarien, hans uppfattning skiljde sig markant från det jag tidigare läst mig till om takavvattning. Att använda trattar tyckte han inte vi skulle göra eftersom folk bara skulle minnas vårt hus som det med konstiga plåtburkar på takfoten. 🙂 Förmodligen sant eftersom vi själva tänkt att de nog blev klumpiga. Han rekommenderade istället att vi skulle lägga krut på att få till snygga skarpa vinklar eftersom det är det som verkligen syns, och sen använda vanliga omsvep i enkel form för anslutningen till hängrännan.

Vi mailade fram och tillbaka några gånger om olika lösningar och traditioner och när jag skickade en bild till honom på en konisk tratt visade det sig att han aldrig sett nån sån. Att den inte hade nån lokal förankring alls i våra trakter. Vi kom in på just det där med geografi och byggnadsvård oxå. Vi kom från början i kontakt med Byggnadsvården genom olika böcker i ämnet som till exempel Så renoveras torp och gårdar av Ove Hidemark mfl samt Vårda och renovera trähus av Sören Thurell. Gysinge och de böckerna som Göran Gudmundsson har skrivit har också influerat oss kraftigt. Sen har man hittat felr och lärt sig mer och mer och läst dem massor av gånger och de är fulla av fakta och bilder som har varit till stor hjälp, men allt för ofta stämmer det som står dåligt med hur det ser ut i verkligheten i Skåne. Detta blev ju väldigt tydligt när vi gick de två kurserna i Byggnadsvård tidigare i våras där man enbart tog upp skånsk bebyggelse och dess traditioner och särdrag.

Den skånska bebyggelsen är ju inte influerad av resten av Sverige utan snarare av de centrala delarna av Danmark sen över 1000 år tillbaka. Iallafall fram till industrialismen hämtades inspirationen därifrån, detsamma gäller Halland och Blekinge som har samma bakgrund vad gäller byggandet förklarade byggnadsantikvarien och naturligtvis stämmer detta, jag har bara inte tänkt på det innan. Det är därför det finns så mycket i byggnadsvårdsböckerna som inte alls stämmer med vårt torp.

Takavvattning verkar vara en sån detalj. Eftersom de koniska trattarna överallt nämns som standard på takavvattning på äldre hus har jag tagit det som en självklarhet att vi ska ha såna. Men nu har vi alltså istället bestämt oss för att ha skarpa vinklar men vanliga omsvep. Viktigt i vårt fall är att vårt hus är mycket lågt och ett enkelt torp och dessutom ligger på landsbygden och inte i en stad där det sett annorlunda ut. Avvattningen ska alltså inte sticka ut för mycket utan vara underordnad de övriga delarna. Vi ska kolla upp vad det kostar, vare sig vi väljer galvat eller alu-zink blir det samma pris enligt plåtslagaren så nu måste jag bara räkna ut vad vi behöver och hur mycket.

P5170212 På hembygdsgården i Traryd tycker jag de har löst avvattningen snyggt utan att störa de fina knutarna. genom att dra in röret på väggen istället och måla bort det stör det väldigt lite.Det är verkligen underordnat resten av byggnaden.

Att dra in rören en bit in på fasaden och måla in dem i fasadfärgen som man gjort på bilden ovan kanske skulle vara en bra lösning även för vårt hus. Om man sätter rören i hörnen mellan utbyggnaderna och huskroppen kanske man inte skulle tänka på det alls. Då stör de inte knutarna. Vi har tänkt måla rännorna och rören i samma färg som huset. Alltså rännorna i falu ljus, vilket skulle få bli järnoxidröd linoljefärg som fäster bättre, och stuprören i knutfärgen som är ca 10% grön umbra om vi sätter dem ute vid hörnen. Men även här tyckte byggnadsantikvarien av vi gärna kunde vänta och se om vi inte trivdes med dem i omålat skick. Men det var förstås om vi valde galvade rännor och rör. Jag har hela tiden trott att man alltid målade bort avvattningssystemet för att det inte skulle synas och jag har funderat lite på hur vi skulle göra för jag har inte varit så förtjust i tanken på att bryta nånstans och byta färg. Det har stört mitt färgsinne på nåt sätt. Skulle vi välja att sätta dem inne i hörnen skulle allt få samma färg (falu ljus eller järnoxidrött) och det skulle jag inte störas av. Nu får vi se hur vi gör. I vilket fall skulle vi inte kunna måla från början eftersom de måste sitta uppe ett par år först och betas så färgen fäster.

P8240018 Här en variant med skarpa vinklar men inget omsvep utan stupröret direkt anslutet till hängrännan. Sitter på Vankivas församlingshem.

Problemet med lösningen ovan är att röret ofta glider ner och därför är det bättre att använda ett omsvep i anslutningen.

P8240016 Skarpa vinklar och omsvep. fortfarande Vankivas församlingshem. Vad tydligt man ser skillnaden på det gamla stupröret som är målat och den nya rännan som är fabrikslackad.

Här ovan har just röret glidit ner och de har satt dit ett omsvep, även om rännan och omsvepet här är av färdiglackat nytt material…så så här ska det bli på vårt hus oxå. Fast inte brunt då.

P8240011 Här galvade rännor och rör med skarpa vinklar på ett gammalt sädesmagasin på den stora gården i närheten av vårt hus.

Annonser
Published in: on augusti 28, 2009 at 11:34  Comments (3)  

The URI to TrackBack this entry is: https://ekenasgard.wordpress.com/2009/08/28/skarprorsvinklar/trackback/

RSS feed for comments on this post.

3 kommentarerLämna en kommentar

  1. Jo onödigt att skapa huset med de stora trattarna när ni just blivit av med huset med den stora kupan 🙂

  2. Konstaterade på en gammal bild att vårt hus en gång i tiden haft trattar. Men nu har vi ett högt hus. Det finns en risk när en person får för hög röst inom ett område, då glömmer man att det faktiskt inte varit likadant överallt.

    Om jag förstått det har ni beställ kopplade 1+1 fönster? Ni funderade aldrig på något annat? Med tanke på U-värde etc. Vi har varit inne lite på 2+1, men det är förbaskat mycket dyrare om man vill få snygga sådana.

  3. Ja och å ett hus som erat (jag såg den fina bilden på Bygga Hus nyss) så passar trattar .Men inte på vårt lilla låga torp. Det är som du skriver viktigt att komma ihåg att det skiljer hur det varit beroende på var och när.

    Ja vi beställde kopplade och nej vi var aldrig intresserade av nåt annat alternativ. Hur man än vänder och vrider på det så ser man aluminiumlisten mellan glasen. Även om den idag finns i vitt utförande så är det fult tycker vi. dessutom ville vi ha 100% trä och glas när vi nu inte kunde återanvända de gamla originalfönstren. U-värde och sånt på fönster är ganska överdrivet av fönstertillverkarna idag. Det är inte där vi gör de stora energiförlusterna… //Sophie


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: