Att koka egen färg.

Äntligen har vi provat på att koka färg. Vi är lite sent ute på hösten och kommer inte hinna måla hela huset förmodligen innan det blir frost men det gör inte så mycket. Vi har tid att fortsätta till våren. Förhoppningsvis hinner vi bli helt klara med det mesta dock. Vi målar efterhand som vi panelar så därför tar det lite tid. Än så länge har vi hunnit med att sätta panel på halva framsidan och nedre delen av den ena gaveln. Detta är även målat en gång och ikväll ska fodren runt fönstren upp.

Vi har diskuterat mycket fram och tillbaka här hemma hur vi ska göra med färgen. Vi har skaffat alla ingredienser och det som var kvar att lösa var själva kokningen. Det finns flera olika recept som man kan koka efter och jag efterfrågade på ByggaHus om någon egentligen kunde jämföra dem…det verkar inte som det dock. Antingen har man kokat efter Falus eget recept och blivit nöjd eller har man kokat efter Gysinges recept och tycker att det fungerar utmärkt. Ingen har provat båda och kunde svara på vilka skillnader som finns. Därför tog vi på oss den rollen 🙂

I lördags förmiddag kokade jag falu ljus efter Gysinges recept, jag minskade ner mängderna dock så jag kunde koka på spisen inne. Jag använde en digitalvåg och mätte upp färgen på grammet så vi skulle kunna koka samma nyans igen…vilket troligen var helt onödigt att vara så noggrann. Men ska vi jämföra rättvist får vi ju också koka efter de rekommendationer som finns. På kvällen kokade jag en sats efter Falus recept och vi har målat med dem båda nu.

P9190001 Mycket oglamorös färgkokning. Vi var inte utklädda i tidstypiska kläder och kokade inte över öppen eld 🙂 Tvärtom kokade vi i vårt allt annat än tidstypiska kök från 90-talet.

Det som skiljer de båda recepten åt i själva kokningen är att Gysinge rekommenderar 4 timmars koktid för att eventuella mögelsporer i mjölet ska försvinna och färgen ska koka ihop ordentligt vilket låter rimligt. Man börjar i princip likadant men efter att alla ingredienser är tillsatta kokar man bara 30 minuter med Falus recept. För ett förenkla jämförelsen har jag räknat ut hur proportionerna ser ut om man använder samma mängd vatten. Jag har använt rågmjöl i båda koken fast Falu har vetemjöl egentligen. Nu i eftehand skulle jag tro att vetemjölet hade gjort färgen ytterligare något ljusare i kulören och det kan också vara så att man ska använda vetemjöl eftersom det har bättre klisterverkan och då klarar sig med den kortare koktiden.

Gysinges recept:
8 liter vatten
0.33 kg järnvitriol
0.4 kg rågmjöl
1.28 kg pigment

Koka upp vattnet. Lös järnvitriolen i vattnet och rör sedan ner mjölet(gärna löst i lite av vattnet så det inte klumpar sig). Låt koka upp och koka ca 15 minuter. Tillsätt därefter pigmentet och koka i 4 timmar under lock. Rör då och då.

Falus recept:
8 liter vatten
0.24 kg järnvitriol
0.6 kg rågmjöl
2.42 kg pigment

Koka upp vattnet. Rör ut mjölet i en del av vattnet så det inte klumpar sig. Rör ner mjölet och låt koka ca 15 minuter under omrörning. Tillsätt järnvitriolen och pigmentet. Koka upp och låt koka 30 minuter under omrörning.

Vad man kan se på jämförelserna ovan är att Järnvitriolen som hjälper till att konservera träet och hämma mögeltillväxten är betydligt mer i Gysinges recept. Järnvitriol gör även färgen mörkare. Men full verkan av vitriolen kan man inte se förrän den har suttit uppe några månader. Man kan också se att Falus recept har mycket mer pigment och även en större del mjöl. Detta medförde att färgen vi kokade efter Falus recept blev mycket tjockare och vi fick späda den med ganska mycket vatten för att kunna måla. Konsistensen på Falus färg blev så tjock som den färg man köper färdig är. Man kan nästan skära i den med träpinnen när man börjar röra. Gysinges färg var mycket mer lättflytande men inte rinnig. Tittar man enbart på proportionerna av torra ingredienser i relation till vattenmängden ter det sig ganska givet att Falus recept ger en fastare färg.

P9190002 En omgång alldeles nykokt färg.

Vad vi läst oss till ska man vara noga med att koka färgen likadant och även använda samma proportioner så man inte får olika nyans på de olika omgångarna färg. När vi jämförde de två omgångar vi gjort visade det sig dock att man knappt kan se någon skillnad alls, Falus färg är svagt ljusare men det är väldigt lite. Men nu har inte järnvitriolen betat ännu och därför kommer troligtvis Gysinges färg mörkna något ytterligare efterhand.

Ärligt talat blev vi väldigt besvikna när vi först målade med färgen. Vi trodde det skulle vara mycket större skillnad mot den vanliga falu röda. Vi har nyligen målat stallväggen och vi jämförde med den. Vi kunde faktiskt egentligen inte se att det var annan nyans. Vi har läst och hört att Falu ljus är mycket rödare, att folk kan reagera negativt eftersom den är så orange och att den inte alls drar åt lila. Vår föreställning var därför att det skulle synas skillnad ordentligt. Det gjorde det verkligen inte. Vi målade upp ett prov på en panel bräda som var målad med både billig rödfärg och falu röd och man såg tydlig skillnad mot den billiga (lila) färgen men inte mot den falu röda. Vi tyckte ju visserligen den var fin ändå men besvikna var vi. Och vi gick och sa hela tiden, för att övertyga oss själva, att jo men nog är den ljusare, visst syns det nu eller? 🙂

P9050015 Här ett foto taget under Bodagarna hos AugustaNils Byggnadsvård. Huset till vänster är målat med vanlig falu röd och det till höger med Falu ljus. Här ser man ju tydligt att Falu ljus är mycket mer orange och inte har något blåstick.

Men vad skulle vi göra…? Det var bara att måla på och vi tänkte att kanske blir det ljusare när det torkat…men färg brukar ju mörkna. Kanske skulle vi ändå koka med vetemjöl som är vitt istället för rågmjöl som är brunare/beigare. Detta var när vi målade med Gysinges färg och vi tänkte när vi läste Falus recept att kanske är det den större mängden järnvitriol´i Gysinges färg som påverkar för den gör ju färgen mörkare. Därför testade vi att koka Falus färg också på kvällen. Den fick stå tills dagen efter och när vi målade upp den såg vi alltså ändå ingen skillnad mer än ytterst lite. Nåväl, efterhand som tiden gick blev färgen faktiskt ljusare och rödare! Nu ser man en uppenbar skilland mellan stallväggen och huset. Vi tror att det delvis beror på att den nu är uppmålad på en större yta (det är alltid svårt att jämföra små färgprover) och dels att den torkat in i panelen en del. Nu kvarstår frågan vad mängden järnvitriol kommer göra med nyansen på sikt. Även på brädan vi målade ser man nu tydlig skillnad. tittar man noga kan man till och med se skillanden mellan Falus och Gysinges färger.

P9220009 Här ser man frän vänster. Billig rödfärg (vi tror att det är billig eftersom den mörknat så mycket), Falu rödfärg, Falu ljus efter Gysinges recept och sist Falu ljus efter Falus recept. Man kan nästan inte se skillnaden mellan de två sista som är Falu ljus på fotot men där är en liten liten nyans skillnad faktiskt.

Gysinge menar att det recept som ibland omnämns som originalreceptet på slamfärg eftersom det stod på färgtunnorna förr inte alls är ett bra recept och kokar man bara färgen i en halvtimme kommer den inte sitta länge på väggen. Vi vet ju såklart inte ännu huruvida detta stämemr eller inte men visst känns det bättre att koka ihop färgen under längre tid. Gysinges färg var mycket lättmålad och täckte väldigt bra. Men det gjorde Falus också. Skillnaden var att vi fick späda Falus en del eftersom den var så tjock. Nu idag hittade jag yterligare ett recept på hur man kan koka egen färg i boken ”Skansens handbok i Vården av gamla byggnader” av bland andra Gotthard Gustafsson. I det receptet använder man exakt samma proportioner på ingredienser som i Gysinges recept men efter att vatten, järnvitriol och rågmjöl kokat 15 minuter och man tillsatt pigmentet ska det bara koka ytterligare 15 minuter. Med andra ord skiljer det 3 timmar och 45 minuter i koktid på den längsta och kortaste. Man undrar ju hur stor skillnad de timmarna egentligen gör för färgens hållbarhet och för eventuell mögeluppkomst. Vi får väl se vad tiden utvisar för det kan vi inte sia om ännu. Och vi kommer inte prova att koka efter skansens recept, det får någon annan göra… 😉 Däremot tror jag att vi kommer testa att koka en liten omgång med vetemjöl för att se om det blir ljusare. Annars blir det Gysinges recept och långa koktid men med en mindre del järnvitriol som får råda. Vi blev mycket nöjda med konsistensen på färgen och är det så att det hämmar mögeltillväxten att koka länge är det ju bara bra.

P9220008 En liten tjuvkik på vår nya panel struken med en omgång färg.

Då vi målade med den första omgången färg var den fortfarande varm (lite över fingertemperatur) och jag kan hålla med om att det faktiskt var lättare att stryka den när den var varm. Det anses dessutom vara en fördel eftersom den blir ytterligare något ljusare då men det kan vi inte svara på ännu. Vi har målat med olika kokningar på fasaden nu men det är första strykningen och även om det inte syns någon nyansskillnad nu kan det bli det senare så till andra strykningen kommer vi använda samma proportioner och koktid på färgen.

Annonser
Published in: on september 22, 2009 at 10:58  Comments (12)  

The URI to TrackBack this entry is: https://ekenasgard.wordpress.com/2009/09/22/att-koka-egen-farg/trackback/

RSS feed for comments on this post.

12 kommentarerLämna en kommentar

  1. Tog ni lika mycket rågmjöl i Falufärgen som det stod vetemjöl? För i så fall kan det vara en förklaring till att den är trögare. I vart fall när man bakar så är det inte ett ett till ett förhållande mellan vetemjöl och rågmjöl. Intressant är det i alla fall. Att ni orkar!

  2. Ja vi tog lika mycket. Det visste jag inte att det var skillnad. Bakar alldeles för lite bröd 🙂 Tycker bättre om att baka kakor… Och det kan säkert vara en del av förklaringen. Tack. Men samtidigt så står det rågmjöl i Skansens recept och där ska vara lika mycket av det som mängden vetemjöl i Falus recept fast mindre pigment. Så det har säkert påverkat en del. Intressant är vad det är…och roligt! Fast jag måste erkänna att det var jobbigt att röra oavbrutet i nästan en timme… 🙂 //Sophie

  3. Intressant läsning!

  4. Tack för rapport! Jag har varit sååå nyfiken! 😀

  5. Kul med färgkok (om man slipper koka själv och bara behöver läsa om det alltså). Min erfarenhet av Gysinges rödockra (som de kokat, inte jag) är just att den blir ljusare när den torkar. Såg ut som ”vanlig” rödfärg först, men blir fantastisk efter någon dag, eller kanske bara några timmar.

  6. Ja nog var det kul alltid…fast vi kokade själv. Det var verkligen inte svårt. Tar ju visserligen lite tid men det gäller ju bara att planera.

    Intressant att höra att du upplevt den som vi Per, att den ljusnar efterhand. Det gör den, nu är det tydlig skillnad vilket är skönt. Man vill ju att det syns att man använt Falu Ljus.

    Hoppas någon har nytta av vår ”vetenskapliga undersökning” 😉 Faktiskt verkar det som om Gysinges färg mörknar mer nu redan efter ett par dagar så vi får se hur vi gör med resten av kokningen. Kanske blir ett kok med vetemjöl ändå… //Sophie

  7. Nu är man ju väldigt nyfiken på att få se en bild på en hel panelad och rödfärgad husfasad! Har en känsla av att det blir suveränt – som vanligt när ni är igång.

  8. Kul att du gillar vad vi gör. Vi tycker faktiskt själva att det blev riktigt bra utvändigt och nu kan du stilla din nyfikenhet för nu har jag lagt ut bilder… //Sophie

  9. Något man skall se upp med är att modern järnvitriol är dubbelt så koncentrerad som äldre tiders, detta gör att man måste minska mängden för att inte råka ut för vita utfällningar på väggen. Ända fram till år 2000 användes formalin i färgen mot mögel. På Kopparbergs hemsida säger man att man inte har ändrat något i det gamla receptet detta är inte sant. linoljan i färgen gör att den flagnar, och det blir mer arbete när man skall måla om.
    Tony

  10. Hej!
    Vi ska måla vårat uthus med egenkokt falu rödfärg ljus och jag är jättenyfiken hur resultatet är såhär drygt fyra år efter att ni målat? Fick ni någon hemsk mögelpåväxt som Folksams stora test hävdar ang falu rödfärg?? Jag är mycket tveksam till studien och jag kan inte tänka mig en bättre referens är er=)
    Mvh Kim

  11. Hej! Vi flyttade från Ekenäs för 3,5 år sedan så jag kan inte svara säkert hur det blivit där men jag tror inte det blivit några problem där med mögel. På Södergården där vi bor nu kokade jag egen färg till ett spjälstaket vi byggde för ca 2,5 år sedan och där har vi ingen mögelpåväxt alls. Jag skulle inte oroa mig om inte uthuset står extremt fuktigt och skuggigt.

  12. […] lock. Rör då och då. (Det här är ett recept som är nedskalat i proportioner gjort av från Ekenäs gårdsbloggen som jag förstorade upp till 40 liter […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: