Ibland önskar man…

…att man kunde bo så här som Johan och Cissi gör. Att inte ha vatten och alla andra bekvämligheter och verkligen ta sig tid att njuta av det. Att vara tvungen att elda i vedspis och kaminer för att hålla värmen. Men samtidigt är det skönt att ha varmt på morgonen när man vaknar och att slippa frysa.

Jag längtar verkligen tills vi kommit så långt att murstocken är uppmurad och vedspisen och rörspisen på plats. Då kan vi elda på kvällarna när kylan kommer och verkligen njuta av äkta värme. Det är stor skillnad på värme och värme. Visserligen värmer vi huset med ved redan idag men pannan står i källaren och det blir inte samma känsla som när man värmer med kamin eller rörspis till exempel i huset.

Visst vill vi ha ett modernt boende men det finns så mycket kvalitéer i att leva enklare och utan alla krav och måsten som följer med en hel del moderniteter. Det är inte tvunget bättre att saker sköter sig själv och inte kräver något arbete för att leverera.

Paret i artikeln ovan gör av med 30 stearinljus varje kväll och vi nästan inga. Jag tänder alldeles för lite ljus eftersom jag inte måste. Det är synd för det finns få saker som ger så underbar stämning som levande ljus… igår tände vi faktiskt ljus i sovrummet och allt upplevs så annorlunda med fladdrande ljuslågor jämfört med en vanlig lampa. Jag borde verkligen bli bättre på det för det är välgörande för själen att mysa med levande ljus istället för elektriskt.

PA310012 Det blir plötsligt mer torpkänsla när man tänder ljus…

Här i fönstret står tre ljusstakar i ”fattigmanssilver” från Ikea tillsammans med min nyaste krukväxt. En Corocia Cotoneaster eller Sicksackbuske som den kallas på svenska. Jag fastnade för den direkt i affären för den är så sirlig och spröd på nåt sätt.

I det andra fönstret har jag också nya blommor. Två vita Azaleor som förhoppningsvis ska trivas med att stå i det fönstret som inte har något element under sig, om jag bara lyckas hålla dem tillräckligt fuktiga.

PA310008a Azaleorna samsas med en liten fotogenlampa som vi fått av vänner. Den är jättevacker.

Annonser
Published in: on november 1, 2009 at 12:52  Comments (8)  

The URI to TrackBack this entry is: https://ekenasgard.wordpress.com/2009/11/01/ibland-onskar-man/trackback/

RSS feed for comments on this post.

8 kommentarerLämna en kommentar

  1. Njae -så avundsjuk på dem är jag inte. Så levde vi alltid i torpet i Finland förr. Vi fick dessutom hämta vatten utomhus och så skulle jag INTE vilja ha det jämt. Men jag fattar inte varför de inte har fotogenlampor? Det hade vi och de lyser upp väldigt bra, blir billigare än att blåsa 200 ljus i veckan också.

    Jag gör nog av med en hel del värmeljus så här års. Framförallt i ett fönster där ljusen helt enkelt stoppar kallraset. Brukar också tända ljus ibland i de kakelugnar som inte går att elda i. Bara för myspys.
    Läcker blomma du har köpt!

  2. Nej man skulle väl inte vilja ha det så jämt. De där bekvämligheterna är ganska trevliga…men ändå. Just att jag glömmer att tända ljus och njuta av det som faktiskt finns, hade jag varit tvungen hade det väl i och för sig inte varit lika mysigt… :-D//Sophie

  3. Härligt att läsa artikeln. Ett levnadssätt helt i min /vår/ stil. Fastän numera har vi vatten in i huset förstås. Men det gick att leva med att bära in vatten också. Och med utedass. Fortfarande går jag ut morgon och kväll för att göra kvällstoalett i uthuset, tvättstugan. Himlen kommer nära, väderlekar känns! Och vi somnar i skenet av ett värmeljus i ljusstaken av smidesjärn.

  4. Ja det ÄR livskvalité att få uppleva naturen och himlen. Jag minns när vi gjorde stallet när jag växte upp. På baksidan av stallet kallade vi på hästarna och när man stod där en kall stjärnklar vinterkväll och såg miljoner stjärnor då kände man sig så trygg på nåt sätt. Fast det var becksvart runt om. Och just det där att man glömmer hur fridfullt dte är med tystnad eftersom det nästan aldrig är helt tyst…tystnaden är en av de saker jag värderar allra högst av fördelarna med att bo som vi gör. //Sophie

  5. Kunde inte låta bli att återkomma till det här inlägget. Kom ihåg min mans mormor som dog för några år seda men som levde under nästan hela 1900-talet. Det var en pratsam dam som var klar i huvudet. Jag frågade henne en gång om vilken hon tyckte var den bästa uppfinningen hon upplevt. Jag tänkte att det är ju så himla mycket som hänt under hennes livstid. ”Varmvatten inomhus” var enligt henne den största och bästa uppfinningen. Då slapp hon diska och tvätta i kallt vatten. Det gjorde, enligt henne, att det numera var skönt att diska, för man blev varm om händerna. Jag tror att det är lite för lätt för oss att romantisera.

  6. Ja att det romantiseras en hel del är sant och ingen tycker väl att det är en fröjd att diska och tvätta i iskallt vatten. Jag skulle inte vilja leva utan en del av de bekvämligheter som finns idag men samtidigt tror jag att vi blivit väldigt bortskämda och inte ser det som något fantastiskt utan som en självklarhet att få diska i varmt vatten. De flesta av oss har aldrig varit tvungna att leva utan varmt vatten inne, elektricitet eller centralvärme till exempel och då tror jag att det skulle vara väldigt nyttigt att leva utan ett tag för att inse hur bra vi har det. Lite det jag ville komma fram till att jag kan sakna att leva så som de i artikeln gjorde just för att man inte längre tycker livet är enkelt fast man har alla hjälpmedel som finns idag. Man vill ha mer och mer och glömmer det man redan har. Och jag kan se en otrolig kvalité med att faktiskt få njuta av levande ljus och tystnad vilket man lätt glömmer att man kan eftersom man har lampor och tv/radio som ofta står på i bakgrunden. //Sophie

  7. Jodå – jag förstår det, jag tyckte alltid det var trevligt när vi var i Finland och levde på det viset på somrarna (mamma kommer från Finland och vi brukade förr tillbringa somrarna i hennes föräldrars gamla torp, som var väldigt enkelt), men jag tyckte det var väldigt skönt att komma hem och få gå på en riktig toalett och få använda en riktig dusch. Det jag menar med att romantisera är att det är möjligheten att välja som gör att vi tror att det var bra. Hade vi inte haft något val hade vi inte velat ha det som de hade det. De hade nog inte speciellt lugnt och tyst eftersom de oftast hade 6-10 barn i huset plus mormor och morfar eller farmor och farfar. Åtminstone hade mina morföräldrar det så. De hade åtta barn och en farar och de bodde i ett rum och kök. Inget vatten inomhus och utedass en bit bort. Och mamma fick börja jobba som piga vid 12 års ålder. Vi tänker alltid bort allt elände när vi tänker på att leva som förr. Sorry – vill inte låta negativ.

  8. Nej och jag förstår precis vad du menar precis som jag tror att du vet vad jag är ute efter 🙂 Det är lite ett fenomen som dyker upp ofta i byggnadsvården också, som att man vill ha ett kök som ser ut som köken gjorde förr till exempel. För det är ju inte det man vill ha när allt kommer till kritan utan ett kök som ser ut som man tänker sig att ett kök såg ut. En romantiserad bild av ett kök med andra ord. Och faktum är ju att visserligen tänker man bort allt elände från hur det var förr men samtidigt måste det inte bli så för att man vill leva lite enklare och närmare naturen. Det måste inte vara antingen eller. Man kan leva utan elektricitet eller rinnande vatten inne om man vill det men det innebär ju inte automatiskt att man måste ha 6-10 barn och slita som piga. ;-)//Sophie


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: